presentera mig själv
Nu ska jag presentera mig själv lite vackert.
Jag heter Maria Terese Eriksson, de tog några dagar för mina kära föräldrar att ge mig ett namn. (kärt barn har många namn, och de tog några dagar att ens få ett namn?hmm) Jag bor i ett hus som ser större ut än va det är med min mamma (även kallad blåbär, ladu bug, lady Lena osv. Nu va de de här med kärt barn har många namn). I det huset bor även min syster Charlotta även kallad Charlie, hon är lite av ett djur freak och har fiskar, en ilsk sköldpadda, liten mysig boll som är en hamster och heter harry, 2 katter har hon också (Hade inge djur när vi va små så nu överdrivet hon istället med en hel djurpark) Det bor en 3e katt i huset som heter Doris som är mammas lilla ögonsten och som hon själv sagt Doris är det käraste hon har. (inte många mamma poäng där eller!)
Den 10e mars 1995 dog min pappa, jag var bara 2½ år. Tråkigt som fan men finns inget jag kan göra åt det eller inget man kunde ha gjort, vi har fått lära oss att leva med det. tråkigt att jag aldrig fick lära känna min pappa men om han hade dött nu när jag är mycket större vet jag inte hur jag skulle tagit de. Jag älskar min mamma någe extremt för hon har fått vara både pappa och mamma, inte alltid så lätt att vara ensamstående med 2 små barn. Men som tur är har jag min moster och hennes man, dom har blivit som extra föräldrar åt oss. Dom tog ut oss på äventyr och vi va mycket där, speciellt när mamma jobbade. Min lilla familj vi är ganska konstiga eller mycket, men de får man acceptera, vi har ärvt de från min morfar som är lite mer annorlunda än de flesta. Men även han betyder otroligt mycket för han ställt upp så mycket på oss.
Jag har min pojkvän som jag varit tillsammans med 1 år och 8 månader på nyår, ja bor halvtid hos han eller jag är ibland mer där än hemma eller oftast (om ja inte hade skrivit oftast hade charlotta börjat klaga att ja ljög!) Jag tänke skriva lite vackert om honom på min första kärlek, för de är han iaf den riktiga.
när jag var barn var jag ganska underlig, plus poäng till mamma som inte adopterade bort mig. kan ju alltid hoppas att mitt barn inte blir lika konstig som ja va när ja va liten. Fick dumma ideer (min hjärnkapacitet va inte lika utvecklad som nu). när ja va ca 13 år tyckte jag de va jätte häftigt att vara ute på Tierp och loda, och även att röka va hur häftigt som helst men de va mer när ja va 14. Men min mamma tyckte inte de va lika häftigt, då blev jag arg på henne men nu förstår jag henne. Och tack till mitt lilla blåbär att hon brydde sig, för annars hade jag nog fortsatt loda runt och vette fan vart jag hamnat.
Jag går sista året på högbergsskolan i Tierp, på omvårdnadsprogrammet. Helt nöjd med mitt val men har lite ågren vad jag ska gå på högskolan. var säker på sjuksköterska men är inte lika säker längre.
nu blev de en livsberättelse istället men de får duga eller man kanske ska skriva om hur man är! jag kan vare blyg beroende på vilken människa det handlar om. Bestämd när jag vet något jag vill, och när det är någon som irriterar mig elller så så har jag inga problem med att kläcka ur mig de. Ibland kommer mitt fina humör fram men de får man ta. jag håller på mina åsikter men kan erkänna om jag har fel (vuxen poäng!!!!!)
Mina vänner är hur underbara som helst och jag vet inte vad ja skulle göra utan dem.
PUSS HEJ LIVSBERÄTTELSE ISTÄLLET FÖR PRESENTATION
Jag heter Maria Terese Eriksson, de tog några dagar för mina kära föräldrar att ge mig ett namn. (kärt barn har många namn, och de tog några dagar att ens få ett namn?hmm) Jag bor i ett hus som ser större ut än va det är med min mamma (även kallad blåbär, ladu bug, lady Lena osv. Nu va de de här med kärt barn har många namn). I det huset bor även min syster Charlotta även kallad Charlie, hon är lite av ett djur freak och har fiskar, en ilsk sköldpadda, liten mysig boll som är en hamster och heter harry, 2 katter har hon också (Hade inge djur när vi va små så nu överdrivet hon istället med en hel djurpark) Det bor en 3e katt i huset som heter Doris som är mammas lilla ögonsten och som hon själv sagt Doris är det käraste hon har. (inte många mamma poäng där eller!)
Den 10e mars 1995 dog min pappa, jag var bara 2½ år. Tråkigt som fan men finns inget jag kan göra åt det eller inget man kunde ha gjort, vi har fått lära oss att leva med det. tråkigt att jag aldrig fick lära känna min pappa men om han hade dött nu när jag är mycket större vet jag inte hur jag skulle tagit de. Jag älskar min mamma någe extremt för hon har fått vara både pappa och mamma, inte alltid så lätt att vara ensamstående med 2 små barn. Men som tur är har jag min moster och hennes man, dom har blivit som extra föräldrar åt oss. Dom tog ut oss på äventyr och vi va mycket där, speciellt när mamma jobbade. Min lilla familj vi är ganska konstiga eller mycket, men de får man acceptera, vi har ärvt de från min morfar som är lite mer annorlunda än de flesta. Men även han betyder otroligt mycket för han ställt upp så mycket på oss.
Jag har min pojkvän som jag varit tillsammans med 1 år och 8 månader på nyår, ja bor halvtid hos han eller jag är ibland mer där än hemma eller oftast (om ja inte hade skrivit oftast hade charlotta börjat klaga att ja ljög!) Jag tänke skriva lite vackert om honom på min första kärlek, för de är han iaf den riktiga.
när jag var barn var jag ganska underlig, plus poäng till mamma som inte adopterade bort mig. kan ju alltid hoppas att mitt barn inte blir lika konstig som ja va när ja va liten. Fick dumma ideer (min hjärnkapacitet va inte lika utvecklad som nu). när ja va ca 13 år tyckte jag de va jätte häftigt att vara ute på Tierp och loda, och även att röka va hur häftigt som helst men de va mer när ja va 14. Men min mamma tyckte inte de va lika häftigt, då blev jag arg på henne men nu förstår jag henne. Och tack till mitt lilla blåbär att hon brydde sig, för annars hade jag nog fortsatt loda runt och vette fan vart jag hamnat.
Jag går sista året på högbergsskolan i Tierp, på omvårdnadsprogrammet. Helt nöjd med mitt val men har lite ågren vad jag ska gå på högskolan. var säker på sjuksköterska men är inte lika säker längre.
nu blev de en livsberättelse istället men de får duga eller man kanske ska skriva om hur man är! jag kan vare blyg beroende på vilken människa det handlar om. Bestämd när jag vet något jag vill, och när det är någon som irriterar mig elller så så har jag inga problem med att kläcka ur mig de. Ibland kommer mitt fina humör fram men de får man ta. jag håller på mina åsikter men kan erkänna om jag har fel (vuxen poäng!!!!!)
Mina vänner är hur underbara som helst och jag vet inte vad ja skulle göra utan dem.
PUSS HEJ LIVSBERÄTTELSE ISTÄLLET FÖR PRESENTATION
Kommentarer
Postat av: Anonym
Du är så rolig!
Trackback
